Bromsarna
En av anmärkningarna på sista besiktningen innan jag köpte bilen, var anliggande färdbroms på ena framhjulet. När ändå allt var demonterat och lätt tillgängligt, så fanns det ingen orsak att inte ge frambromsarna en ordentlig översyn.
Bromsoken monterade vid växellådan.
Även med all plåt, kylare och annat ur vägen så är det halvkrångligt att montera lös bromsoken. De är dragna med över 50 Newton, så man får ta i lite för att lossa bultarna. Med allt som normalt skall sitta runt omkring på plats så är det praktiskt taget omöjligt att serva bromsarna.
Mycket skräp är det i vägen.
Bromsbeläggen var i god kondition, men jag monterade på en nästan ny uppsättning bromsbelägg som jag hade i reserv och lade de gamla på hyllan.
Lättare att komma åt på den här sidan
När oken demonterats så uppenbarade sig orsaken till den anliggande bromsen. En kolv i ena oket har för evigt förenat sig med världsaltet. Eftersom jag hade ett par reservok, så drog jag mig inte för att bruka våld för att se om det gick att rubba kolven. Första försöket innebar att koppla kompressorn till kolven. Inte en reaktion. Steg två var rörtång. Fortfarande inte en reaktion. Kolven sticker ut en bit ur oket så slutligen spände jag fast kolven i skruvstädet och testade med diverse slagverktyg. Noll respons. Bara att ta fram ett av reservoken.
Ok före rengöring
Bägge oken gjordes rena, demonterades, inspekterades och liksom allt annat fick de nya packningar och bussningar. Bromsbackarna hade nött lite spår och kanter i ytorna där de glider i oket, så jag jämnade till det lite med smärgelduk för att de nya bromsbeläggen inte skulle riskera att kärva i oken.
Två helrenoverade bromsok färdiga att monteras tillbaka